Sep
19
2009

Kommer dagstidningarna göra om Lowe Brindfors misstag?

I samma veva som diskussionen pågår kring Lowe Brindfors nya hemsida helt i flash påbörjar SvD en bloggstafett om betalväggar på internet. Det finns en ganska intressant koppling mellan dessa två diskussioner.

Mitt största förbehåll mot betalväggar på internet är nämligen just att det har många likheter med att göra om sin site i flash. Det är viktigt att lyfta upp diskussionen om flashsiter från de SEO-komplikationer som uppstår och se hela bredden av problemet, något som Simon Sundén gjort på ett bra sätt med sin lista över 10 anledningar varför sajter helt byggda i Flash oftast suger. Flera av dessa punkter är nämligen applicerabara även på problemen med betalväggar.

  • Flera av de lösningar med betalväggar som diskuteras innebär ett utestängande även av sökmotorer
  • Vem länkar till innehåll som ligger bakom en betalvägg? (är det någon skillnad mellan att sakna unika URLer för innehåll och att ha innehåll som ingen länkar till?)
  • Diskussionen kring tidningarnas innehåll kommer flytta ut från tidningarna och det kommer bli vanligare att göra omskrivningar och längre referat (precis som vi skulle göra om vi hittade något hos Lowe Brindfors som vi gärna ville direktlänka)

I stort innebär en flashsite, precis som en betalvägg, att man ställer sig bredvid hela det ekosystem av kommunikation och delande (länkekonomin) som utgör internet för att omvandlas till en ren destinationssite. Någonstans i den omvandlingen kommer man bli omsprungen av de som öppnar famnen för dessa nya användarmönster.

Hur skulle besökarna reagera om SvD.se byggde om i flash?

Sep
18
2009

Är Google ett medieföretag?

Som bekant började ju Google i en sökmotor men har idag vuxit tillsynes slumpmässigt lite i alla möjliga branscher med Gmail,  Google Reader, Blogger och ett gäng till.

Google producerar dock nästintill inget eget innehåll och man har varken journalister eller traditionella redaktörer anställda, kan man vara ett medieföretag ändå? Desto fler försök jag gör att lista moderna tidningars möjliga distributionskanaler desto tydligare blir det att Google börjat ta en starkare och starkare ställning mellan tidningsläsare och innehåll.

De tre Googleprodukter jag hela tiden återkommer till är Google News, Google Reader och Google (sök). Google News är en given tidningsprodukt där man inte bara tar hjälp av andra tidningars nyhetsprioritering utan också skapar något större genom att föra samman flera olika tidningar. I Google Reader kan vi läsa de flesta tidningars hela nyhetsflöde gratis och utan reklam genom RSS-flöden som tidningarna själva tillhandahåller. Googles sök ger oss smidigt ett urval av automatiskt prioriterade artiklar om vi söker efter en nyhet.

Utan större motstånd håller Google på och tar över relationen med kunden helt och hållet, en möjlig framtid är att Dagens Nyheter om några år kommer få bråka lika mycket med Google om att synas i Google News som Gillette bråkat med ICA för att få synas på hyllorna (ICA äger i princip den svenska dagligvarukunden).

En skrämmande, men relativt oundviklig, utveckling när en aktör lyckas växa sig så stark.

Sep
18
2009

Marknadsföring och distribution av innehåll

En grundläggande distinktion att göra när det gäller nya distributionskanaler är den mellan de kanaler som marknadsför innehåll och de kanaler som faktiskt är innehållet i sig. I traditionella termer kan man jämföra detta med löpsedeln för en tidning och tidningen i sig. En löpsedel driver försäljning av tidningen och utelämnar så pass mycket information att betraktaren förväntas köpa tidningen om rubrikerna är tillräckligt starka.

På internet är dock denna distinktion inte längre lika självklar. För att använda sig av just löpsedlar så är ett av en tidnings största tillförda värden just nyhetsvärdering, redaktören som avgör vad som är en toppnyhet och vad som inte platsar. Detta är en del av själva tidningsprodukten och har ett värde helt fristående från vad som sedan står i tidningen. Med denna ”löpsedel”-information kan externa tjänster, i vad som ser ut som marknadsföring av tidningen, faktiskt skapa ett mervärde helt fristående från tidningen.

Google News är det kanske mest uppmärksammade fallet av detta där Google inte distribuerar vidare tidningarnas innehåll men däremot deras rubriker. Genom att använda sig av tidningarnas nyhetsvärdering kan Google sedan presentera en överblick av vad som händer i världen för sina besökare. Vad som var en löpsedel har följaktligen fått ett värde i sig självt och är egentligen en form av distribution av tidningens innehåll.

Den avgörande skillnaden mellan distribution och marknadsföring av innehåll ligger i hur tidningarna bör arbeta med dem. Ren marknadsföring av innehåll bör man självklart arbeta för att underlätta, kanske till och med betala för. Distribution av innehåll bör man istället utarbeta modeller för att dela intäkterna av eller arbeta för att själv återta kontroll av kedjan.

Sep
18
2009

Var kan jag bidra i debatten?

Idag funderar fler än någonsin kring mediernas framtid. Alla är experter och alla har en åsikt, något som de ansvariga på tidningshusen definitivt borde ta till sig. Det är få förunnat att ha en sådan stor mängd människor processande samma problem, jag är övertygad om att gåtan kommer få sin lösning någonstans där de som jobbat med media i trettio år och de som fått upp ögonen för detta det senaste halvåret möts.

I princip alla problem, möjligheter och hot processas i denna pågående diskussion. Det finns en enorm mängd tankar nedskrivna och en väldig bredd på argumenten. Vad jag funderar kring är vad jag skulle kunna skapa med en uppsats som skulle tillföra något till denna debatt som inte redan är sagt.

Vad jag inte ser i debatten och där jag tror att jag skulle kunna tillföra något är ett helhetsperspektiv. Diskussionerna kring mediernas framtid rör sig allt som oftast inom enskilda sakfrågor. Hur ska tidningarna hantera Google News? Hur ska man öka intäkterna från annonseringen online? Hur ska man använda de nya mediekanalerna för att förbättra produkten?

Genom ett bredare systemperspektiv hoppas jag istället kunna skapa en helhetsbild av situationen och förhoppningsvis kan denna helhetsbild även bli en viktig komponent i diskussionen kring de enskilda frågorna. En helhetsbild hjälper inte bara att åskådliggöra vilka områden som faktiskt är kritiska, förhoppningsvis kan den även skapa insikter om hur olika problem och lösningar kan samverka och stärka varandra.

I dagsläget kommer utgångspunkten för min uppsats vara de förändringar i tidningarnas organisation som nya distributionskanaler medför i form av samarbeten och intäktsdelningar.

Sep
17
2009

Distribution och intäktsmodeller

Utgångspunkten för min uppsats kommer vara mediaföretagens utveckling de senaste tio åren i ljuset av den mängd nya distributionskanaler som uppstått. Från att konsumera våra nyheter på papper vid frukosten följer de idag med oss via en mängd olika gränssnitt (webbläsare, mobiltelefoner, Google News osv) under hela dagen.

Vissa av dessa kanaler har dagstidningarna själva valt att synas i och lagt resurser på att skapa en närvaro i (som med egna mobilsiter), andra kanaler har de tvingats in i som ett led i de nya mediernas förutsättnignar (många tidningar är t.ex. skeptiska till att synas i Google News men har svårt att tacka nej).

I en stabil verksamhet finns det oftast en intäktsmodell kopplad till varje distributionskanal (en distributionskanal kan även fungera i rent marknadsföringssyfte). Med den hastighet som de nya distributionskanalerna har etablerat sig saknar dock tidningarna intäktsmodeller i flertalet av sina kanaler. Till exempel erbjuder de flesta svenska dagstidningarna idag RSS som distributionskanal, trots att det i dagsläget är ont om möjligheter att kapitalisera på denna. På grund av de små volymerna är just RSS dock inte ett problem i dagsläget.

Framtiden hör till dem som lyckas skapa intäktsmodeller för dessa nya distributionskanaler. För att inte marginaliseras räcker det inte längre att vara ägare till en destinationswebbplats utan man måste finnas ute där användarna är och möta dem utanför den egna plattformen.

Med nya distributionskanaler kommer även en mängd nya aktörer in i bilden. Nya samarbeten måste byggas, intäktsfördelningar konstrueras och innehåll anpassas. Implikationerna detta får på hur man sköter ett tidningshus kommer vara ett viktigt fokus i uppsatsen.

Sep
17
2009

Att välja språk för sin uppsats

Min ursprungliga tanke var att skriva min uppsats på engelska. Engelskan har två klara fördelar i det att man inte behöver översätta modeller och begrepp som används (hur låter t.ex. värdenätverk mot value constellations) samt att uppsatsen helt enkelt blir tillgänglig för en större målgrupp.

Att skriva på engelska har dock den stora nackdelen att man ställer sig vid sidan av den debatt som pågår på svenska samt att intervjuer i en kvalitativ studie på den svenska marknaden faktiskt bäst genomförs på svenska och förmedlas bäst oöversatta.

Idéprocessen inför denna uppsats startade i varje fall på engelska och kan hittas på nolsson.com/thesis. Där någonstans formades de första idéerna kring ämnet och de tidiga ledtrådarna till vilken inriktning detta skulle ta. Än så länge är dock ämnesvalet inte helt spikat och jakten efter rätt inriktning pågår fortfarande.

Sep
17
2009

En uppsatsblogg?

Under hösten 2009 skriver jag min d-uppsats (magister) i marknadsföring vid Handelshögskolan i Stockholm. Utgångspunkten för mitt uppsatsarbete har varit att jag velat skriva om något som ligger i tiden och inom ett område där det pågår en aktiv debatt.

Naturligt nog föll valet på tidningsbranschen och de problem denna står inför. Inte nog med att det pågår en intensiv debatt kring dagspressens framtid, tiden är även knapp och branschen är inne i en fas där det snabbt blir kortare och kortare mellan idé och beslut vilket öppnar för en mängd intressant utveckling framöver.

Det finns två anledningar som får mig att vilja dokumentera den här processen på internet. Den ena anledningen är att det är ett utmärkt sätt att sortera tankar och källor på. Men framförallt handlar det om att kunna vara en del av diskussionen och löpande ta del av och bidra till utvecklingen inom området.

De åsikter och kommentarer som ges på denna blogg kommer bli ett minst lika viktigt fundament för min uppsats som den litteratur jag läser under processen. Det är genom den löpande diskussionen jag kommer vässa min förståelse, mina tankar och mina argument.

Från att idag vara någorlunda insatt i tidningarnas situation hoppas jag att inom ett halvår ha skapat mig ett heltäckande systemperspektiv över tidningsbranschen samt ha levererat en slutprodukt som fungerar som en stark inlaga i debatten.

Nu kör vi!