Okt
2
2009

Tidningarna igår och idag

Denna vecka har jag letat runt en del och läst in mig på hur situationen för tidningarna faktiskt ser ut. Vi hör mycket om upplageminskningar, knappa intäkter från annonserna på webben och så vidare. Jag ska framöver göra en sammanställning av de data jag rotat fram med en egen lägesrapport, inte bara i tidningarnas perspektiv, utan även läsarnas (Tidningskrisen har ju i själva verket haft en hel del otroligt positiva effekter för läsarna genom den ökade konkurrensen om både medieutrymme och nyhetsrapportering).

En bra utgångspunkt för att få ett grepp om situationen har varit TUs Svensk Dagspress 2009. Att sedan gå vidare i de källor som hänvisas till kompletterar bilden ytterligare.

En given destination för att fortsätta fördjupningen har varit Dagspresskollegiet som erbjuder en hel del matnyttiga forskningsrapporter och mer lättuggade PM. Några favoriter har varit rapporten Newspaper in a Changing Media World av Josefine Sternvik, Ingela Wadbringer och Lennart Weibull (2008) och de två PMen Internetanvändningens upplevda inverkan på annan mediekonsumtion (2006, lite gammal) och Bloggare – vilka är de? (2008).

Jag har även fått möjlighet att bli så irriterad att jag rev sönder PMet Papperstidningen bättre på allt – utom på snabba nyheter efter läsning. PMet dryper av frågeställningar i stil med ”Vilken har bäst papperskvalité, en tryckt morgontidning eller en morgontidning på internet?” och slutsatser i samma stil.

För att ge mig själv lite tid till eftertanke har jag även gett mig på en omläsning av Managing Media Companies – harnessing creative value (2005) vilken faktiskt är en bra mycket trevligare upplevelse vid andra läsningen och ger ett intressant systemperspektiv på mediabranschen.

Sep
30
2009

Nyheter som annonskontext

En tanke som slagit mig de senaste dagarna är om annonsörer någonsin haft en riktig vilja att synas vid nyheter. Tidningarnas distributionsfördel av information direkt hem till dörren satte annonsörerna i en sits där man inte hade mycket att välja på och vanan att annonsera i dagstidningar växte fram.

Annonskontext

Med ett modernt perspektiv där tidningarna inte längre har denna distributionsfördel (internet tog den ifrån dem), är nyheter verkligen fortfarande relevant material att annonsera vid? Vad händer när annonsbudgeten ska placeras och man får välja mellan att synas bland någons vänner och foton på Facebook eller i anslutning till den senaste stora världskatastrofen?

Sep
28
2009

Artikel: Evolving to a new dominant logic for marketing

Ofta får jag intrycket att universiteten lär ut gårdagens sanningar och många klagar på att den verklighet de lärt sig om inte motsvarar den de möter när de kommer ut i arbetslivet.

Den självklara anledningen till detta är att det tar tid för idéer att få fäste och att majoriteten av de koncept och idéer man tar del av under sin utbildning faktiskt tagit form innan internet gjorde entré. Jag har inga illusioner om att alla delar den uppfattningen, men i mina ögon möblerar internet om många av åtminstone marknadsföringens grundkoncept.

Evolving…” är en riktigt intressant artikel av just denna anledning. Här tittar man inte bakåt, utan samlar de senaste hundra årens idéer om produkter och tjänster för att försöka bena ut vart begreppen är på väg. Koncepten man landar i hamnar en bra bit framför många moderna företag och anmärkningsvärt mycket i linje med förutsättningar som skapats just genom internets intåg.

Huvudtemat i tankarna om en ny logik för marknadsföring utgår från Levits Marketing Myopia som på sin tid (1960) ändrade företagens synsätt där flygbolag slutade sälja flygresor och började sälja transport medan borrtillverkare slutade sälja borrar och började sälja hål i väggen.

Historiskt har tanken om en produkt gått från att vara helt produktfixerad (ett perspektiv från 1800-talet), via en produkt med tillhörande tjänster (ungefär här någonstans ligger utbildningen i marknadsföring med ”den utökade produkten”, dessa tankar blev populära på 1980-talet) till att i den nya logiken se den fysiska produkten enbart som en bärare av tjänster.

Denna logik får flera intressanta konsekvenser för hur man ser på både företag och kunder. Promotion blir till dialog (en tjänst innebär en form av relation och interaktion från båda parter medan en ren produkt saknar detta), produkter och erbjudanden blir till upplevelser (värdet skapas av användaren som konsumerar tjänsten) osv.

Det jag fastnat mest för i detta perspektiv är hur värde realiseras först när tjänsten konsumeras. Det innebär att man går ifrån den gamla tanken om värdekedjor där varje steg i produktionen av en produkt lägger till värde till nästa steg för att sedan leverera en ”värdeladdad” produkt till slutkund. Istället arbetar alla i värdenätverket för att skapa ett värdeerbjudande till slutkunden där värdet av tjänsten är helt beroende av slutkonsumentens medproduktion av detta. En bil som produceras men aldrig säljs har genom detta en stor värdepotential och kan vara ett intressant värdeerbjudande, men så länge ingen konsumerar upplevelsen av bilen realiseras aldrig detta värde.

Ytterligare intressant blir denna artikel av den iterativa forskningsprocess som Vargo & Lusch tillämpar. Traditionellt i forskningsvärlden presenterar man sin artikel och hoppas sedan att den börjar leva sitt eget lilla liv med rikligt av referenser. Här har man istället arbetat med en iterativ process för att samla den akademiska världens tankar och reflektioner kring denna nya marknadsföringslogik och publicerat ett flertal uppföljande artiklar där man bemött kritik och utvecklat konceptet ytterligare. Något ganska snarlikt min ambition med denna blogg där jag hoppas kontinuerligt kunna få input och feedback på mina tankar under själva skapandeprocessen.

Att förstå tidningarnas erbjudande kommer vara en viktig grundsten i mitt fortsatta arbete, någonstans där man ser papperstidningen bara som en bärare av en tjänst (ett värdeerbjudande) hoppas jag kunna komma närmre vad detta värde egentligen är och hur det påverkas av en flytt ut på internet.

Evolving to a New Dominant Logic for Marketing är en artikel av Stephen L. Vargo och Robert F. Lusch från Journal of marketing vol. 68 (Jan 2004).

För att utveckla begreppet servicedominerad logik har man bland annat även publicerat Service-dominant logic: reactions, reflections and refinements (Sage publications 2006 vol 6(3))

Sep
28
2009

Läsvärt – 28 September 2009

  • Betalt på nätet? – diskussion om hur medierna ska tjäna pengar på internet. | SvD
    Hela bloggstafetten läsvärd faktiskt. Reflekterar dock, precis som Fredrik Karén, om vari allmänhetens intresse i den här frågan ligger. Som nyhetskonsument blir journalistiken varje dag starkare, nya kanaler uppstår och priset för nyheter närmar sig gratis.
  • Nine Workspaces Where Famous Folks Get Stuff Done
    Uppsatsen skrivs mestadels i köket i min relativt rymliga etta. Artiklar och böcker konsumeras i soffan. Lite avis på Steve Jobs fina lampa :)
  • Skilj på äpplen och päron i betaldebatten
    Paketering är lite förbisett men mycket intressant, förutsättningarna med internet som distributionskanal gör ju egentligen paketering helt ointressant för oss som slutkonsumenter, det är ett nästintill lika litet klick mellan sport och kulturdelen i SvD som mellan sportdelen i SvD och kulturdelen i DN.
Sep
26
2009

Personliga redaktörer – tidningarnas framtid?

När jag läser Miriam Olssons inlägg i SvDs bloggstafett om att ta betalt på internet slås jag av en fascinerande tanke. Jag tror faktiskt jag vet något jag skulle vara beredd att betala för på en nyhetssite.

Det som fascinerar mig är att det inte är fantastisk journalistik (en hygienfaktor), högupplösta bilder eller egen webb-tv.

Istället skulle jag vara beredd att betala för en (algoritmisk) personlig redaktör som väljer ut det innehåll som den av tidigare erfarenhet vet att just jag skulle vara intresserad av. Jag skulle inte längre mötas av förstasidor som denna utan alltid vara säker på att min personliga redaktör lyfter fram artiklar som liknar sådana jag klickat på tidigare eller artiklar liknande sådana jag engagerat mig och kommenterat på.

Denna typ av lösning skulle gå runt alla de problem med betalväggar som inte direkt rör betalningsvilja. Se så enkelt sedan, en initial teknikinvestering och sedan en marginalkostnad på 0 kr per ny prenumerant.

Så skapar man nischmedia av en bred produkt och så skapar man individuellt mervärde utan att skada de komponenter som driver den befintliga produkten (inlänkar, sökmotortrafik osv).

Vad tror ni, skulle du vara beredd att betala för detta?

Sep
23
2009

Disruptive Technologies: Catching the Wave

Disruptive Technologies: Catching the Wave gav upphov till begreppet disruptiv tekonologi redan 1995 och ger en fascinerande inblick i hur historien upprepar sig, många av de exempel som tas upp i artikeln går att lägga som ett karbonpapper över dagens reaktioner från tidningshusen när de bemöter internet som disruptiv kraft.

Fokus i artikeln är att framgångsrika företag ofta är allt för bra på att tillfredsställa sina kunder. De vet precis vad kunden vill ha och de är snabba på att implementera inkrementella förändringar för att kunna konkurrera med just sitt erbjudande. I kontrast till denna, ofta lukrativa affär, står det nya som representeras av den disruptiva teknologin. Där är marknaden ofta till en början obefintlig, kundsegmenten svårdefinierade och ofta lever inte denna produkt alls upp till kundernas förväntningar. När den nya tekniken väl är etablerad är det dock försent att hoppa på tåget, andra aktörer har redan hunnit gå in och etablera starka positioner (Facebook?, Google?).

[disruptive technologies] have two important characteristics: First, they typically present a different package of performance attributes – ones that, at least at the outset, are not valued by existing customers. Second, the performance attributes that existing customers do value improve at such a rapid rate that the new technology can later invade those established markets.

Allt är dock inte hopplöst, artikeln bjuder även på ett antal strategier för etablerade företag att bemöta en disruptiv kraft. Något av det mest intressanta här är behovet av att frikoppla resurser från den befintliga verksamheten och låta dem arbeta för att möta den nya marknaden, ”We needed to launch in an environment in which everybody got excited about a $50 000 order, In Minneapolis, you needed a $1 million order to turn anyone’s head”.

Let start-ups – either ones the company funds or others with no connection to the company – conduct the experiments. Small, hungry organizations are good at placing economical bets, rolling with the punches, and agiley changing product and market strategies in response to feedback from initial forays into the market

Intressanta exempel är hur Apple använde Apple 1 för att testa marknaden och sedan lansera Apple 2 som blev en stor succé medan ett etablerat Apple dömde ut Newton (Apples PDA) som ett misslyckande (trots bättre försäljningssiffror än Apple 1!). Skillnaden i perspektiv berodde helt enkelt på att Apple gått från ett litet uppstartsföretag till ett storföretag med etablerade kostnader, marknadsandelar osv. vilket fick Newton att te sig obetydlig.

Tidningshusen har dock varit i framkant denna gång och tidigt arbetat med denna typ av strategi (se t.ex. Bonnier R&D och tidigare Mindpark). Något som lett till en viss spänning mellan de som försvarar den gamla verksamheten (Elitism största hotet mot mediernas överlevnad) och de som arbetar i de nya organisationerna (Hör upp, medierevisionister: Här är lite siffror på eländet.).

Frågan är nu var vi står idag, hur långt etablerat är egentligen internet som disruptiv teknologi och distributionskanal? Internet är även på många sätt annorlunda än tidigare disruptiva teknologier, dels kostnadsmässigt där möjlighet öppnas för nästintill obegränsat experimenterande, men även intäktsmässigt där mycket fortfarande är osagt.

Disruptive Technologies: Catching the Wave av Joseph L. Bowe och Clayton M. Christensen är en artikel i Harvard Business Review Jan-Feb 1995.

Sep
21
2009

Läsvärt – 21 September 2009

Sep
20
2009

Öppen innovation

”Open innovation is a paradigm that assumes that firms can and should use external ideas as well as internal ideas, and internal and external paths to market, as the firms look to advance their technology”

- Chesbrough, H.W. (2003). Open Innovation: The new imperative for creating and profiting from technology

Öppen innovation är precis vad som sker med tidningarna när alla plötsligt är medieexperter och har en åsikt om deras framtid. Det kan låta självklart men innebär på många sätt ett paradigmskift för sättet att organisera sig.

Det fina med dessa tankar är att de går hand i hand med min grundtes om hur sänkta externa transaktionskostnader löser upp företag (varför organiserar vi oss överhuvudtaget i mini-planekonomier? Läs Coase, Theory of the Firm) och får dem att fokusera mer på samarbeten (värdenätverk/konstellationer) med andra företag istället för att expandera internt.

Jag ser fram emot att läsa en hel del av Henry Chesbrough i arbetet med uppsatsen!

Sep
20
2009

Vad är den journalistiska produkten och hur har den förändrats?

En grundförutsättning för att kunna arbeta med frågor om distribution och intäkter i nya medier är självklart att försöka sätta fingret på vad den journalistiska produkten egentligen är. Vad är det som driver oss till att konsumera journalistik egentligen.

Nu finns det ju en mängd olika former av journalistik varför frågan (och därmed svaret) självklart blir ganska bred. Det är förmodligen andra behov som driver oss till att konsumera artiklar om kändisar och kriget i Irak.

Någonstans här finns ändå tidningarnas erbjudande och i detta erbjudande finns även svaret på hur tidningarna bäst kan ta vara på nya medier. Detta måste vara utgångspunkten i diskussionen om vilken position tidningarna ska ta på internet.

Internet kommer nämligen med två nya saker till tidningarna. Dels kommer det med nya (hårdare konkurrensutsatta) sätt att nå ut med sitt gamla erbjudande, och dels kommer det med en möjlighet att ta till vara på sina kompetenser för att bredda det befintliga erbjudandet.

Att förbättra sitt gamla erbjudande kan innebära att man snabbare än tidigare når sina läsare med nyheter och att bredda det befintliga kan innebära att man för första gången faktiskt bjuder in läsarna till en riktig dialog.

Just denna aspekt där man bjuder in läsarna som medproducenter av nyhetsupplevelsen är extra intressant, dels för att det inte kunnat göras förut och dels för att det kraftigt ändrar vår upplevelse av den journalistiska produkten.

Jag kommer nog försöka mig på en klassificering av vilka behov som driver oss till mediekonsumtion framöver, har du länkar i ämnet mottages de tacksamt!

Sep
19
2009

Läsvärt – 19 September 2009

  • THE TRANSACTION COST PROBLEM OF NEWSPAPER MICROPAYMENTS
    Fler riktigt intressanta tankar om betalväggar och mikrobetalningar. En brännande punkt är vad som händer med 90% av tidningarnas innehåll, omskrivna nyheter från nyhetsbyråer där tidningen tillför väldigt lite värde själv. Varför skulle någon betala för att få tillgång till dessa?
  • Vi skriver historia här och nu
    Precis det som presenteras i det inledande stycket här kommer uppsatsen handla om, vad händer när en industri utsätts för en så pass disruptiv kraft?
  • Google Insists It’s a Friend to Newspapers – NYTimes.com
    Lite gamal men högst relevant artikel om hur Google ska hantera tidningsmaterial i Google News, och vad händer när tidningsmaterialet hamnar bakom betalväggar?
  • Google developing a micropayment platform and pitching newspapers: “‘Open’ need not mean free” » Nieman Journalism Lab
    Otroligt intresant utveckling i betalväggsfrågan, kan Google klampa in och ta kontroll över detta? Om betalväggar visar sig fungera tillfredställande kan detta mycket väl vara ett av de hetaste områdena på internet år 2010.
  • Redaktionschefens blogg | SvD
    SvD gör om men fokuserar inte på att ändra i affärsmodellen, utan jobbar istället för att stärka det man har och anpassa sig inte till nya medievanor utan med nytt innehåll för en publik i förändring.
  • Journalistiken och pengarna
    Jerry Silfwer föreslår nya affärsmodeller för tidningarna utanför journalistiken. Om man kan få intäkter av statistik från distribuerade nyheter vänder man plötsligt på steken och målet blir att få ut nyheterna så brett som möjligt oavsett intäktspotential i individuella kanaler!