Utgångspunkten för min uppsats kommer vara mediaföretagens utveckling de senaste tio åren i ljuset av den mängd nya distributionskanaler som uppstått. Från att konsumera våra nyheter på papper vid frukosten följer de idag med oss via en mängd olika gränssnitt (webbläsare, mobiltelefoner, Google News osv) under hela dagen.
Vissa av dessa kanaler har dagstidningarna själva valt att synas i och lagt resurser på att skapa en närvaro i (som med egna mobilsiter), andra kanaler har de tvingats in i som ett led i de nya mediernas förutsättnignar (många tidningar är t.ex. skeptiska till att synas i Google News men har svårt att tacka nej).
I en stabil verksamhet finns det oftast en intäktsmodell kopplad till varje distributionskanal (en distributionskanal kan även fungera i rent marknadsföringssyfte). Med den hastighet som de nya distributionskanalerna har etablerat sig saknar dock tidningarna intäktsmodeller i flertalet av sina kanaler. Till exempel erbjuder de flesta svenska dagstidningarna idag RSS som distributionskanal, trots att det i dagsläget är ont om möjligheter att kapitalisera på denna. På grund av de små volymerna är just RSS dock inte ett problem i dagsläget.
Framtiden hör till dem som lyckas skapa intäktsmodeller för dessa nya distributionskanaler. För att inte marginaliseras räcker det inte längre att vara ägare till en destinationswebbplats utan man måste finnas ute där användarna är och möta dem utanför den egna plattformen.
Med nya distributionskanaler kommer även en mängd nya aktörer in i bilden. Nya samarbeten måste byggas, intäktsfördelningar konstrueras och innehåll anpassas. Implikationerna detta får på hur man sköter ett tidningshus kommer vara ett viktigt fokus i uppsatsen.
