Aug
28
2010

Inledning

Nedan följer ett utkast till inledning på min uppsatsen. Tanken är att på ett så enkelt och tydligt sätt som möjligt sätta in läsaren i den nuvarande situationen för att på så vis naturligt flytta sig vidare till en problemformulering. Jag tror nog att jag kan ha tagit i aningen i målandet av svarta mål på horisonten i denna lägesrapport, tanken är dock att väcka alarmklockan hos läsaren och därigenom bygga intresse för den fortsatta uppsatsen.

Nu som alltid är jag självfallet mycket intresserad av kommentarer och förbättringsförslag!

Tidningskris

Den 8e december 2008 ansökte den amerikanska mediejätten The Tribune Company om konkurs. Bland bolagets innehav fanns ett baseball-team, 23 tv-stationer och 12 dagstidningar. Två av dessa tidningar var i upplaga bland de åtta största i USA.1 Strax därefter, i februari 2009, ansökte landets tredje äldsta dagstidning The Philadelphia Inquirer om konkursskydd tillsammans med 20 andra dagstidningar inom samma mediegrupp.2

För den som följt de amerikanska tidningarnas utveckling en period kom den plötsliga strömmen av nedlagda tidningar inte som någon överraskning, mellan 2005 och början av 2009 hade de amerikanska dagstidningarnas sammanlagda börsvärde redan minskat med dryga 90%.3 Under samma period hade deras rörelsemarginal halverats från tidigare 20% (2004) till dåvarande knappa 10% (2008).4

Den amerikanska tidningsbranschens kris hade uppstått ur, och eldats på av, ett antal olika otursamma faktorer. På många sätt kan man se det som en perfekt storm som ansamlats, samtidigt som marknaden för tidningarnas produkt häftigt förändrats på mycket kort tid.

En vanlig förklaring till krisens utveckling i USA är kombinationen av en konsolideringsvåg mellan mediehus och en oväntad kraftig negativ annonskonjunktur.5 Ett antal av de mediehus som tvingats i konkurs kunde till och med visa upp positiva rörelseresultat, men drogs med stora skulder som man dragit på sig i köp av andra mediebolag.6

Utöver dessa akuta problem lider dock den amerikanska tidningsbranschen även av ett långsiktigt strukturellt problem som började redan med internets intåg i vår mediakonsumtion. Internets påverkan på dagstidningarnas ekonomi är svår att överskåda, även om ett försök görs i denna uppsats, och verkar på flera delar av tidningarnas verksamhet. Ett av de mer uppmärksammade exemplen är den amerikanska webbplatsen Craigslist som med sina gratis radannonser7 beräknas ha plockat bort uppemot 10 miljarder dollar i annonsintäkter från dagstidningarnas resultat, på vissa redaktioner kunde dessa radannonser uppgå till nära 60 procent av intäkterna innan Craigslists intåg.8,9 Samtidigt med denna typ av ny konkurrens har tidningarna haft svårt att själva finna lönsamhet i sina webbpublikationer, och vad som tidigare såg ut som en ostoppbar tillväxt i internetannonsering, runt 33 procent årligen, bröts tillslut under 2008.10

I Sverige lider dagstidningarna av samma strukturella problem som de amerikanska, även om utvecklingen inte är lika långt gången här. Internet har idag (2009) etablerat sig som den tredje största mediakanalen i Sverige och vi disponerar redan kring 19 procent av vår totala medietid där.11 Effekten av detta på dagstidningarna kan tydligt ses på deras upplageutveckling, den Svenska dagspressen har sedan 1999 minskat sin sammanlagda upplaga med dryga 12 procent.12

Internet har även på mycket kort tid etablerat sig som en av våra största annonskanaler med 9 procent av annonsörernas budgetar (2009), detta att jämföra med dagspressen som idag står för cirka 12 procent, långt ifrån gamla toppnoteringar.13 Detta har medfört att de Svenska morgontidningarna i storstäder minskat från sammanlagt 3,7 miljarder i annonsintäkter 1989 till 2,4 miljarder 2009. Tidningarnas totala intäkterna har dock kunnat hållas uppe genom prenumerationspriserna som under perioden ökat med dryga 40 procent.14

Det är fortfarande fler i Sverige som läser en dagstidning en genomsnittlig dag (77 procent) än som använder internet (65 procent). Även här är dock trenden långsiktigt negativ för dagstidningen (år 2000 nådde man 85 procent av befolkningen) medan internet snabbt tar mark (från 32 procent 2000).15 De Svenska dagstidningarna oroas även av varifrån denna minskning kommer, studier visar att dagstidningsläsande initieras i ung ålder och sannolikheten att en person läser dagstidningar är starkt korrelerad med om denna hade tillgång till en dagstidning hemma under uppväxten.16,17 Det kraftiga fallet i dagstidningsläsande bland 80-talister, ett fall som saknar motstycke i historien, har därför blivit ett rejält huvudbry.18

De Svenska mediehusen möter den förändrande omgivningen på olika sätt, och med olika framgång. De söker dock samtliga efter nya vägar att utveckla sin verksamhet på för att undvika de amerikanska tidnignarnas öde. De tre största dagstidningarna i Sverige är (snittupplaga 2008 i parantes) Dagens Nyheter (377 500, Bonnier), Göteborgs-Posten (243 800, Stampenkoncernen) samt Svenska Dagbladet (194 800, Schibsted).19 Av dessa tre har Svenska Dagbladet klarat sig bäst under de nya förutsättningarna och faktiskt ökat både upplaga och annonsintäkter mellan 2002 och 2009.20 Värre har det dock sett ut för Dagens Nyheter och Göteborgsposten som båda tappat kraftigt i upplaga (drygt 10%) under perioden. Samtliga tre har dock behållit positiva rörelseresultat de tre senaste åren.21

Den förändring som inletts i både läsare och annonsörers beteende är redan långt gången även i Sverige och tiden börjar bli knapp för att finna en lönsam position i denna nya omgivning och undvika det öde som drabbade The Tribune Company i USA och många andra med dem. Eller är nedgångarna i upplaga och annonsintäkter bara tillfälliga och inte alls tecken på en strukturförändring? Den tryckta dagstidningen har ju överlevt både radion och TVns intåg i vår mediekonsumtion. Kan de Svenska dagstidningarna kanske klara sig genom att bara rida ut stormen, kan det till och med vara så att det värsta redan är över?


Noter

1 http://topics.nytimes.com/top/news/business/companies/tribune_company/index.html?inline=nyt-org
2 http://www.guardian.co.uk/world/2009/feb/24/advertising-us-recession
3 http://www.stateofthemedia.org/2009/narrative_newspapers_economics.php?media=4&cat=3
4 http://www.nytimes.com/2009/03/12/business/media/12papers.html?_r=1
5 http://www.nytimes.com/2009/03/12/business/media/12papers.html?_r=2
6 http://www.stateofthemedia.org/2009/narrative_newspapers_economics.php?media=4&cat=3
7 En radannons är en kort textannons i en tidning och används framförallt till försäljning mellan privatpersoner. I Sverige är Blocket en motsvarighet till Craigslist.
8 http://www.medievarlden.se/nyheter/2010/01/stefan-melesko-andelsraset-borde-vara-en-branschfraga
9 http://www.stateofthemedia.org/2009/narrative_newspapers_economics.php?media=4&cat=3
10 http://www.stateofthemedia.org/2009/narrative_newspapers_economics.php?media=4&cat=3
11 Nordicom-Sverige Mediebarometer 2009 (Se bilaga 1:1)
12 Nordicom MedieSverige Dagstidningsupplaga vardagar
13 IRM, Stora Reklamkakan 2009 (Se bilaga 1:2)
14 http://www.medievarlden.se/nyheter/2010/01/stefan-melesko-andelsraset-borde-vara-en-branschfraga
15 Nordicom-Sverige Mediebarometer 2009 (Se bilaga 1:3)
16 Reading Between the lines, Debunking common myths about young newspaper readers (Canadian Newspaper Association, 2008)
17 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006, Lennart Weibull 2007
18 http://tu.se/component/content/article/107/2517-hur-youthtopisk-aer-svensk-dagspress
19 Den Svenska Mediemarknaden 2009, Nordicom Sverige
20 Sammanställning årsredovisningar 2000-2010
21 Grafer och sammanställningar i appendix 1:5
Jul
29
2010

Nu kör vi igen!

Efter en liten (?) tids uppehåll är det nu dags att sätta igång igen och knyta ihop säcken kring denna uppsats.

Det ganska långdragna uppbrottet har flera anledningar, framförallt började jag i november förvärvsarbeta och hade svårt att prioritera upp uppsatsen. I februari blev sedan min dator norpad under lunchen, och oförutseende som jag varit fanns varken backup eller mailkopior på det jag hittills skrivit.

Med lite distans till förra höstens arbete och ett visst nytt fokus för uppsatsen är jag dock igång igen och planerar att nu börja knyta ihop trådarna och bygga en modell utifrån den data jag samlat in.

Bloggen kommer dock inte ha samma framträdande roll som tidigare, jag ska dock försöka plocka ut godbitarna i uppsatsen för publicering här.

Okt
26
2009

Fokus på morgontidningar

För att angripa tidningskrisen och närma sig en förståelse för hur internet påverkar tidningsbranschen krävs två insikter. Jag har valt att börja i historien, både radion och TVns intåg erbjuder intressanta fallstudier över tidigare krafter på annonsmarknaden och mediekonsumtionen som tidningsbranschen fått ta sig ann. Utöver historien krävs även en förståelse för tidningsekonomi, och framförallt intäktssidan av denna.

Tidningsekonomi kan dock se väldigt annorlunda ut beroende av vilken typ av tidning vi tittar på. Kvällspress drivs till stor del av lösnummerförsäljning (inklusive DVDer, böcker, reseguider osv) men har även en viktig intäkt i annonser, morgontidningarna är dominerade av annonsförsäljningen men skulle inte klara sig utan prenumerationsintäkterna. Parallellt med dessa har vi gratistidningarna som helt baserar sin affär på annonser.

Helt klart är i varje fall att tidningarna haft det svårt under en längre tid, alla drabbas de av förändrade annonsörs- och användarbeteenden. Som syns av grafen nedan började även nedgången i upplaga långt innan internet blev allmängods (grafen visar upplageutvecklingen för olika tidningstyper med bas i upplagan 1980, den tar dock inte in gratistidningarnas upplagor). I uppsatsen har jag valt att helt fokusera på morgontidningarnas situation men i mina slutsatser fokusera på det som är generaliserbart till att gälla även andra tidningstyper.

upplageutveckling

För att skapa en representativ bild av olika organisationer och strategier har jag valt att studera den största morgontidningen i var och en av Sveriges tre största tidningshus. De tre största tidningshusen inom Svensk dagspress 2008 var Bonnier (26,3% av marknaden), Stampenkoncernen (23,7% av marknaden) och Schibsted (13,8% av marknaden). Tillsammans stod dessa tre för 63,8% av intäkterna inom den Svenska dagspressen vilket motsvarade 13 770 Mkr (totalt genererade dagspressen 21 561 Mkr 2008).

De största morgontidningarna inom dessa tre respektive tidningshus (snittupplaga 2008 inom parantes) är Dagens Nyheter (377 500, Bonnier), Göteborgs-Posten (243 800, Stampenkoncernen) samt Svenska Dagbladet (194 800, Schibsted).

Så vänta er att höra en hel del mer om dessa framöver =)

Okt
23
2009

Vad hände med morgontidningarnas personal 2001?

De senaste dagarna har jag tittat en hel del i gamla årsredovisningar från våra tre största morgontidningar, DN, GP och SvD. Redovisningsmetoderna är lite olika mellan tidningarna och det faktum att samtliga är företag i större koncerner gör det svårt att härleda intäkter och kostnader (t.ex. är SvD den enda av de tre som särredovisar intäkterna från webben).

Tanken med att sammanställa data ur årsredovisningarna är att skapa en bättre bild av vad en morgontidning är och hur tidningsekonomi fungerar. Fokus har legat på intäktssidan men jag har även tagit mig en titt på kostnaderna. Kostnaderna är dock svårare att följa då de kommer från så många håll att de oundvikligen klumpas ihop. Personalkostnader redovisas iaf separat för samtliga tidningarna och GP & SvD redovisar även sina distributionskostnader separat.

Det är dock viktigt att notera att personalkostnader inte alls behöver vara något slags mått på hur mycket resurser som läggs på personal hos en morgontidning, ett fall i personalkostnader kan t.ex. vara ett resultat av en ökad mängd konsulter istället för anställda. Personalkostnader omfattar inte heller kostnader som kan härledas till personal som datorer, kontorsplatser osv.

Nu till min fråga, vad hände egentligen med morgontidningarnas personal 2001? Kika på grafen nedan:

personal som del av kostnader

Vi känner ju till att 2001 blev ett krisår för många tidningar (och många andra branscher för den delen). Vi kan även se att tidningarna (speciellt GP) drog ned på personalen detta och följande år. Men grafen visar personalkostnader som andel av totala rörelsekostnader vilket betyder att personalkostnader helt enkelt blev en mindre utgift för tidningarna proportionellt sett. Neddragningen på de andra kostnaderna hängde alltså inte med.

Som jag nämnde ovan kan detta helt bero på enkla saker som omorganiseringar där man istället för att anställa personal t.ex. ökat mängden inköpt material av frilansande journalister eller dylikt, detta går dock inte att utläsa av årsrapporterna.

Skulle någon som varit aktiv i branschen under denna period kunna hjälpa mig att tolka denna graf? Vore mycket tacksam för svar både i kommentarerna eller som mail till niklas@webpal.se!

Okt
21
2009

Sakta men säkert framåt

Uppsatsen har de senaste veckorna gått in i en ny fas där informationsinsamlingen smalnat av och blivit mer fokuserad mot det område jag kommer beröra direkt. Mycket tid har därför gått åt till att strukturera och lägga upp en plan för vilka teorier som kommer bli relevanta att använda i min analys. Ett utkast av denna plan ligger dock färdigt nu och mitt fortsatta arbete kan bli mer riktat och målmedvetet.

Jag har börjat skriva på vissa bakgrundsavsnitt, framförallt de om disruptiva teknologier och ekonomin för en dagstidning (blir en hel del upplagesiffror, räckvidd, annonsintäkter, upplageintäkter, medievanor osv). Detta utmynnar förhoppningsvis i en framtida längre separat bloggpost med min bild av en dagstidning.

Jag har även börjat fundera kring vad som kan publiceras öppet utan att det påverkar de intervjuer jag kommer genomföra framöver, en intressant frågeställning som dyker upp vid denna typ av iterativa process.

Okt
13
2009

Skillnaden mellan vana och värde

Det händer sig lätt att man i jämförelse mellan en papperstidning och ett digitalt dito ser internet som en rent disruptiv teknologi. Detta kan i själva verket vara problematiskt, och då inte bara för att teorin om disruptiva teknologier egentligen är fixerad vid fysiska produkter och inte tjänster (ser vi fysiska produkter som rena bärare av tjänster kommer vi lätt runt detta dilemma).

För att internet ska kunna ses som en disruptiv kraft krävs det ju även att den digitala produkten i stora drag matchar den gamla produktens egenskaper. Teorin utgår från att den nya teknologin är underlägsen den gamla produktens egenskaper till en början, men erbjuder nya värden som marknaden ännu inte helt lärt sig uppskatta. Det förutsätts dock att den nya produkten på ett sätt eller annat är påväg att bli ett substitut för den gamla, precis som CD-skivan ersatte LPn eller som CD-skivan idag i sin tur håller på att bli ersatt av ljudfilen. Det är helt enkelt så att få disruptiva teknologier delar marknaden i två samexisterande enheter, istället har de en tendens att knuffa bort den gamla tekniken helt.

Denna process tar självfallet olika lång tid beroende av produkt, t.ex. används analoga filmrullar på många håll fortfarande, trots att digitala kameror i stort erövrat hela konsumentmarknaden sedan länge.

Vad som tar vid i ett sådant här teknikskifte är en intensiv jakt på värden i den gamla tekniken som inte matchas av den nya. Vi har alla mött de som aldrig kommer packa ned sin gamla skivsamling, med Spotify går man ju miste om saker som konvolut, möjligheten att skapa identitet genom att möblera med skivor i bokhyllan osv.

Och här kommer vi till den brännande punkten för om den gamla tekniken ska överleva intåget av den nya: är dessa värden verkligen värden, eller bara vana?

När vi försvarar vår gamla dagstidning med argument som att man kan spilla frukosten över den, att man kan riva ur och samla, springa på artiklar man aldrig klickat in på på webben, vila ögonen, bära med på bussen, prasslet mellan fingrarna, det sociala i att bråka om vem som ska få börja med ettan… Är det då vanor eller värden vi försvarar?

I stora drag finns det definitivt en framtid för papperstidningen om den är bärare av värden som inte återfinns i den digitala produkten, även om en stor del av marknaden oundvikligen kommer erövras av den digitala. Om det dock visar sig att detta vi sett som värden egentligen inte är mycket mer än vanor vi skaffat oss genom åren sitter tidningarna i en bra mycket knepigare sits, det betyder nämligen att nästa generation står inför ett ganska enkelt val (är det sjunkande tidningsläsandet bland unga ett tecken på detta?).

Okt
8
2009

Vad är internet?

Är det helt enkelt gratis (demokratiserad om ni så vill) distribution av information?

Uppdaterad

En mer teknisk definition hittar vi hos Google (tack @cdaven)

Googles egen (och vårt samlade medvetandes?) definition hittar vi här: svenska, engelska (tack @PeterRosdahl) :)

Men frågan kvarstår: vad är den underliggande drivande kraften bakom internet, är det möjligheten till att distribuera information gratis (tid och eknomiska hinder har övervunnits) eller är det något annat där bakom, djupare?

Okt
7
2009

Läsvärt – 07 October 2009

  • What consumers want from online news – McKinsey Quarterly – Media & Entertainment – Publishing
    Lite äldre undersökning om internetbeteende (2007) med en tydlig poäng: nyhetskonsumenter på internet har en tendens att vända sig till flera källor för information, något som öppnar upp för aggregatorer (tänk Google News).

    Lite osäker på hur relevant denna undersökning är idag men denna tendens att söka flera källor på internet lever vidare.

  • Så ska vi tjäna mer pengar på annonserna
    Spännande och utmanande projekt. Nog går det att utvinna några kronor extra genom att justera den modell man använder idag, men vill man ta det till nästa nivå krävs nog ett ganska vågat omtänk.
  • Thomas Mattsson – Bloggen om Expressen
    intressanta siffror som väcker en hel del funderingar, dels visar det ju att Expressens totala räckvidd är mycket större än man kanske tänkt sig och dels funderar man över vilka hemsidor de som läser papperstidningen besöker. Är de expressen på papper/aftonbladet på webben? Hur ser dessa siffror ut för Aftonbladet?
  • Webbransonering?
    Intressant rapport av Erik Forsberg (Mindpark) från januari i år. Största överraskningen är grafen med KPI och prenumerationspriset för HD, prisjusterat var HD drygt dubbelt så dyr att prenumerera på 2008 som 1991..
  • Google CEO Eric Schmidt On Newspapers & Journalism
    Given läsning om Eric Schmidts syn på tidningsbranschen och dess framtid. Rör vid flera spännande områden, som värdet av en tidnings varumärke för produkten.
  • Rescuing The Reporters « Clay Shirky
    Det är mycket prat om undersökande reportage och nyhetsrapportering i demokratins namn som riskerar att försvinna om tidningarna inte överlever. Här river Clay Shirky isär en tidning och och noterar att bara 6 av 59 i personalen faktiskt arbetar med att producera nyheter. Fantastisk avslutning med tankeställaren: hur räddar vi dessa reportrar ur en brinnande affärsmodell?
  • Realtid är inte framtid – bara lite mindre forntid
    Läsvärt och tankeväckande. Även om jag inte är övertygad om betydelsen av bättre annonser för tidningshusens överlevnad.

    Funderar en hel del över detta med att vi hos Google skriver in våra intentioner i ett sökfält på ett vis vi inte gör hos någon annan och hur man skulle kunna fånga detta beteende i andra affärsmodeller.

  • The Death of the Newspaper | MintLife Blog | Personal Finance News & Advice
    Fascinerande hur grafen över upplagorna för USAs 25 största kan fungera som underlag för en sådan graf (ett upp och nedvänt stapeldiagram), med W.S.J. som ända undantag…
Okt
5
2009

Är tidningarnas kärnkompetens att göra papperstidningar?

Jag läser Levitts klassiska Marketing Myopia (1960) och får återigen anledning att förundras över hur mycket historien upprepar sig. I stora drag berör Marketing Myopia problemet att företag i tillväxtbranscher har en tendens att börja fokusera allt för starkt på att förbättra sin produkt och därigenom definierar sin marknad för snävt. T.ex såg Hollywood vid TVns intåg denna som ett helt annat erbjudande än bio och hamnade i svåra ekonomiska bekymmer när TVn tog allt större marknadsandelar. Hollywood var tvunget att bredda sitt perspektiv och inse att man producerade underhållning, inte biofilmer.

Och någonstans här har tidningarna gjort likadant. Man har fokuserat på sin produkt, papperstidningen, och förfinat denna marknad intill perfektion. Så kommer internet, och till en början ser man det inte som ett direkt hot (som brukligt är när det kommer en ny disruptiv teknologi), tidningsupplevelsen är ju så mycket sämre på internet sett efter papperstidningens måttstock, och där kommer internet aldrig vinna. Papperstidningen kommer alltid ha bättre papperskvalité än internet.

Men sen upptäcker man att det inte är papperskvalité som är viktigt för kunderna (precis som tågföretagen började inse att det inte var en tågresa resenärerna var ute efter när de började föredra att flyga, det var själva transporten som var produkten).

Och här någonstans måste tidningsföretagen se in i sig själva och raska fram sin riktiga kärnkompetens. Om kärnkompetensen är att skapa papperstidningar ligger man riktigt illa till (se t.ex. Clay Shirkys exempel där 6 av 59 personer på en tidning sysslade med nyhetsrapportering och resten arbetade på att skapa en tidningsprodukt). Vad har man då att ta med sig ut på internet?

Kärnkompetens är ett väldigt intressant begrepp som jag kommer jobba vidare med. I modern tappning innebär ju kärnkompetens inte bara det område där man är aktiv och mest effektiv, utan kan lika gärna vara en förmåga att omforma sig själv efter marknadens nycker (Google bygger t.ex. in 20% egentid för sin personal och utvecklar en kärnkompetens inom att innovera).

Kärnkompetens är även tätt sammanlänkat med den journalistiska produkten, någonstans i denna hittar vi de värden som borde vara tidningarnas kärnkompetens i en bredare mening och däri ligger även svaret på hur de ska överleva i nya medier.

Okt
4
2009

Internet som disruptiv kraft på annonsmarknaden

Något som ofta förbises är att mängden pengar företag spenderar på marknadsföring inte är relaterad till strukturförändringar i tidningsbranschen, utan till ekonomin i stort och konjunkturen (samt tusentals mindre faktorer som vi bara kan gissa oss till, som att högre levnadsstandard leder till mer marknadsföringskostnader inbakade i produktpriser när varumärken blir viktigare).

Internet har alltså inte gjort att den totala mängden spenderade marknadsföringspengar minskat, de har bara flyttat till nya kanaler.

Exakt var de har hamnat, och hur de fortfarande rör sig kräver en djupdykning i siffrorna kring medieinvesteringar  (tex. från IRM) och en hel del funderande kring framtiden. En sak är i varje fall säker, och det är att internet marscherar starkt framåt som annonskanal för traditionella annonser, men även för helt nya annonslösningar som inte självklart fungerar som de gamla.

Några tydliga tecken är i varje fall:

  • Annonspengarna sprider sig bredare på internet än vad de gör i andra kanaler (antalet tv-kanaler och dagstidningar är ganska begränsat om man jämför med antalet webbplatser)
  • Annonsörerna hittar nya lösningar som förändrar förutsättningar för annonsering, som t.ex. sökordsannonsering på Google (läs på SSBD om hur just dessa är annorlunda än andra annonser)
  • Sociala medier gör att företagen koncentrerar mer annonspengar på att producera egna destinationer i form av kampanjwebbar, virala filmsnuttar osv, här fokuseras resurserna på att bygga istället för att nå ut och synas (att synas är gratis om materialet är tillräckligt intressant). Detta innebär att pengar flyttar från de som bygger traditionella annonsmiljöer till webb och PR-byråer.

Det har alltid pågått en kamp mellan mediekanaler för att locka annonsörer med skilda prisnivåer, möjligheter till rich media (översättning någon?),interaktivitet osv. Precis som radion och TVn på sin tid är internet en disruptiv kraft som skakar upp den rådande balansen och tvingar alla inblandade att justera sina erbjudanden mot annonsörerna.

Självklart kommer intäkterna från onlineannonsering gå upp när marknaden mognar och lösningarna blir bättre (bättre målgruppsbilder, beteendeprofiler osv). Jag har dock själv mycket svårt att se tidningarnas räddning där. Internet som annonsmiljö bär helt enkelt med sig en mängd förändrade förutsättningar som inte kommer kunna pareras med bättre betalt per besökare, även om det självklart blir en del av lösningen.